.svg)
Allt fler länder världen över använder CTC för att bland annat bekämpa momsbedrägerier och underrapportering av moms. CTC står för ”Continuous Transaction Controls” och beskriver obligatoriska realtids- eller nästan realtidsfakturarapporterings- och valideringskrav från skattemyndigheterna.
Vad är CTC, och varför inför länder det?
CTC är en elektronisk utväxlingsmodell som introduceras av skattemyndigheten i ett land och används för att hantera momsrapportering och fakturaklarering i realtid eller näst intill i realtid. Modellen förutsätter implementering av en så kallad CTC-plattform som fungerar som fakturavaliderare. Lösningen används antingen utöver eller istället för den periodiska momsrapporteringen.
Dess huvudsyfte är att ge skattemyndigheterna en mer exakt och snabb övervakning av den ekonomiska verksamheten i landet, särskilt med hänsyn till momsrapportering, och därigenom försöka minska ett stort och växande momsgap. I Europa uppgår detta gap till cirka 140 miljarder euro. Dessutom implementerar flera länder CTC för att bekämpa bedrägerier och korruption i samband med fakturering och betalningar.
Förutsättningar för CTC
CTC bygger huvudsakligen på elektronisk fakturering mellan parter och lokala myndigheter i Europa överväger nu att införa obligatorisk elektronisk fakturering mellan företag och myndigheter. I korthet innebär det att företag kan skicka fakturor till sina kunder elektroniskt i en lösning som även stödjer CTC. Om företag fortfarande skickar fakturor på papper eller e-post är det därför naturligt att överväga en lösning för elektronisk fakturering.
Olika modeller för CTC
Det finns flera CTC-modeller, och vissa länder har också utvecklat egna varianter av dessa. Man kan huvudsakligen skilja mellan fyra huvudkategorier:
- Fakturarapportering i realtid (RITR)
- Klareringsmodell
- Centraliserad utväxlingsmodell
- Decentraliserad CTC och Exchange (DCTCE)
CTC-modell med realtidsrapportering
En modell som fungerar med realtidsrapportering innebär att fakturautställaren skickar fakturan, eller delar av informationen i fakturan till skattemyndigheterna kort efter (24-72h). att fakturan skickats till mottagaren. Denna modell kräver inte elektronisk fakturering, men den kräver separata programvarulösningar för fakturering och rapportering.
Exempel på länder som har implementerat RITR är Ungern och Sydkorea.
CTC-modell med klarering
Fakturaklarering innebär att fakturorna måste klareras (skattevalidering och godkännande) före eller efter att fakturan utfärdats till köparen. Ett sådant godkännande kan tillhandahållas av en central CTC-plattform eller av ackrediterade tjänsteleverantörer. En utmaning med denna modell är att det rapporteringsformat som används för godkännande baseras på skattemyndigheternas informationsbehov, vilket inte bidrar till att upprätta en standard för fakturering i allmänhet eller till automatisering av AR- och AP-funktioner. På grund av detta tillgriper parterna ofta e-post för elektronisk kommunikationsfakturadata utanför rapporteringen.
Exempel på länder som har implementerat en clearingmodell är Chile, Costa Rica, Brasilien, Colombia, Peru, Mexiko och Guatemala.
Centraliserad utbytesmodell
Denna modell är en variant av klareringsmodellen och innebär att all elektronisk interaktion sker via en CTC-plattform som kontrolleras av myndigheterna och inte direkt mellan de kommunicerande handelspartnera. Den kan användas för både B2G-transaktioner (Business to Government) och B2B-transaktioner (Business to Business).
Fakturaformatet är ofta mycket begränsat och tar hänsyn till myndigheternas behov av information snarare än handelspartnernas behov av bredd för information, flexibilitet och effektivitet. Det innebär att information som naturligtvis borde ha kommunicerats via faktura måste kommuniceras genom alternativa processer.
Exempel på länder som har antagit denna modell är Italien och Turkiet.
CTC-modellen DCTCE (Decentralised CTC and Exchange)
Denna modell rekommenderas av bland annat Peppol och EESPA (European E-invoicing Service Providers Association), som nästa generations innovativa samarbetsmodell som kan hantera både nationell och internationell e-fakturering, samt elektronisk momsrapportering till respektive skattemyndighet.
DCTCE bygger på en så kallad "femhörnsmodell", och nyttjar därmed den redan etablerade och välfungerande strukturen från "fyrhörnsmodellen".
Infrastrukturen består av ett decentraliserat nätverk av certifierade accesspunkter som tar hand om meddelandeflödet mellan handelspartners. All relevant och nödvändig fakturainformation skickas från accesspunkterna till en central plattform som kontrolleras av skattemyndigheterna.
Vilka är fördelarna med DCTCE?
Logiq anser att DCTCE är det bästa alternativet för CTC, eftersom det har många fördelar jämfört med de alternativa modellerna:
1) Erbjuder det bästa av två världar genom att uppfylla de relevanta CTC-kraven från skattemyndigheter samtidigt som det uppfyller den globala ekonomins behov av en toppmodern utväxlingsmodell med heterogen efterfråga hos de olika ekonomiska aktörerna.
2) Ser till att ekonomiska aktörer kan nyttja befintliga investeringar i interoperabilitet och EDI-lösningar, och att skattemyndigheterna kan nyttja befintlig infrastruktur för e-fakturering inom skatteförvaltning och offentlig upphandling (B2G).
3) Avlastar skattemyndigheternas tekniska tryck genom att tilldela ansvaret för utväxling och validering av data till certifierade tjänsteleverantörer eller EDI-leverantörer.
4) Modellen består av olika moduler som inte nödvändigtvis behöver initieras samtidigt, utan kan göras successivt, beroende på marknadens behov och mognad.
5) Säkerställer mindre belastning på de ekonomiska aktörerna, eftersom det är tjänsteleverantörerna som tar hand om de stegvisa uppgraderingarna.
6) Säkerställer kontinuitet i elektronisk interaktion genom att förse tjänsteleverantörer med utväxling och validering av affärsdokument. Det finns inga tydliga brytpunkter i modellen, till skillnad från till exempel en centraliserad CTC-modell.
7) Datasäkerhet och integritet säkerställs genom att låta tjänsteleverantörerna minska mängden information som utbyts med CTC-plattformen och säkerställa säker och krypterad överföring av data.
8) Möjliggör enklare gränsöverskridande handel genom mekanismer som länkar mellan länders DCTCE-modeller.
Vilken betydelse har användningen av CTC-modeller för mitt företag?
Nu när du lärt dig mer om CTC, resonemanget till varför det introduceras och de olika modellerna är det naturligt om du frågar dig själv, "men vad betyder här för mig?".
Den 8 december 2022 offentliggjorde den Europeiska kommissionen sina föreslagna reformer av moms i den digitala tidsåldern (ViDA), ett förslag som syftar till att minska i momsgapet i EU. I kölvattnet av dessa rekommendationer till medlemsländerna om obligatorisk elektronisk fakturering och momsrapportering kommer allt fler europeiska länder att införa någon form av CTC-modell inom en snar framtid.
För dig som redan börjat använda elektronisk fakturering betyder det inget annat än att du är väl förberedd men att du bör ha en dialog med din EDI-leverantör. Tillsammans måste ni övervaka eventuella förändringar om nya regler som kommer, så att ni har tid att göra nödvändiga justeringar.
Om ditt företag fortfarande inte har antagit en lösning för elektronisk fakturering är det nu dags att överväga detta för att vara beredd på införandet av en möjlig CTC-modell. De regler du måste följa bestäms av myndigheterna i de länder du verkar ifrån, och inte av myndigheterna i de länder där dina handelspartner är verksamma.
